Valnötsstora kådklumpar med ett 4-5 mm stort hål utanpå barken avslöjar att jättebastborren borrat sig in i barken. Jättebastborren är en av de största och den enda av barkborrearterna som ynglar i levande träd vilket är förklaringen till den stora mängden kåda. Nya inborrningar sker ofta i samma träd under en följd av år.
Biologi
Jättebastborren har en två-årig generationstid och det är de parade honorna som borrar sig in och anlägger nya kullar. Honan lägger äggen i klumpar i en hålighet i barken. Larverna ligger kollektivt och äter i denna familjehåla. De nykläckta skalbaggarna stannar i barken gör näringsgnag I form av långa slingrande gångar. Angrepp och äggläggning förekommer under en stor del av sommaren och man finner ofta alla utvecklingsstadier under en stor del av året.Om trädet skadas runt om stammen dör det. Angreppen kan också upphöra och trädet leva vidare. I barken på angripna träd kan larver och fullbildade skalbaggar påträffas när som helst under året. Träd med mekaniska skador , dubbeltoppar o. dyl. angrips gärna. Kådklumpar kan ses från stamfoten och långt upp på stammen.
Orsaksdiskussion
Varma somrar i kombination med torkstress, rotröta eller annan stress leder till ökade angrepp av jättebastborre
Skoglig betydelse och åtgärder
Angepp av jättebastborre leder sällan till träds död. I Skåne har dock angreppsfrekvensen i vissa granbestånd varit så omfattande att träd dött och man har i samband med gallring tagit bort angripna träd. Svåra angrepp har också noterats I granfröplantager, möjligen som en effekt av att träden toppkapats. Allvarliga angrepp på unga tallar, som iakttagits i bl.a. Estland har inte noterats i Sverige.
Förväxlingar
Angrepp av jättebastborre I ett tidigt skede kan eventuellt förväxlas med angrepp av granbarkvecklare. Kådklumparna som jättebastborren åstadkomer är dock mycket större.
