Förekomst |
|
Arten är påträffad upp till Lappland. Angreppen förekommer främst i unga granbestånd (5-10 år). |
Symptom |
|
Angrepp medför kådflöde på stammarna. Mörkbrunt gnagmjöl tränger även fram ur barken runt de angripna grenvarven. Grenar dör ibland i anslutning till angreppsställena. Lätta stamdeformationer kan uppträda. |
Biologi |
|
Äggen läggs i slutet av maj - mitten av juni på stammen vid en grenkrans. De nykläckta larverna gnager sig in i barken intill grenarna. Ofta går larvgångarna i en båge runt grenbaserna. Larvgångarna går mest i barken men även ofta in till kambiezonen. Larven gnager efter övervintringen och förpuppar sig i maj i larvgången. |
Orsaksdiskussion |
|
Angreppen kan gynnas av olika faktorer. Bestånd på svaga marker angrips ofta. Frost- och hagelskador gynnar granbarkvecklaren. |
Skoglig betydelse och åtgärder |
|
Svaga angrepp medför att enstaka grenar torkar. Vid starka och långvariga angrepp kan dock delar av kronan eller hela trädet dö. Risk finns även för sekundärangrepp av barkborrar och splintvivlar på träd som försvagats. |
Förväxlingar |
|
|
Författare |
|
Åke Lindelöw |