| Förekomst |
| |
Lindmätaren förekommer på ädla lövträd i södra Sverige. |
| Symptom |
| |
En riklig förekomst av flygande fjärilar under höstkvällarna i sept-nov kan betyda att lövträden blir hårt ätna påföljande försommar. De typiska mätarlarverna, som uppträder i olika färgformer, kan då uppträda i stora mängder och kaläta träden.Larverna är oftast brun-gul-svarta. Ek har stor förmåga att få en ny lövskrud under högsommaren och det kan vara svårt att se att de varit angripna. |
| Biologi |
| |
De flygoförmögna honorna kryper upp i träd och buskar för att lägga ägg på hösten. Äggen läggs enstaka eller några få tillsammans på grenar och kvistar i sprickor och på skrovliga ställen. På våren äter de nykläckta larverna av nyutsprungna blad men också knoppar kan bli svårt skadade. I juni är larverna färdiga och går ned i marken för förpuppning. |
| Orsaksdiskussion |
| |
Massförekomst av lindmätare återkommer med några års mellanrum och kan hålla på i flera år i rad. Väderleksfaktorer i kombination med förekomst av naturliga fiender anses vara viktiga bakomliggande faktorer. |
| Skoglig betydelse och åtgärder |
| |
Kalätning under flera år ger tillväxtförluster, kvalitetsskador i form av vattskottsbildning samt utebliven fruktsättning. Normalt överlever även helt kalätna träd men det finns en viss ökad risk för angrepp av sekundära skadegörare. |
| Förväxlingar |
| |
Flera fjärilsarters larver kan förorsaka kalätning under försommaren, ex.vis frostfjäril och på ek ekvecklare.
- Ekvecklare
- Mindre frostfjäril (=Allmän frostfjäril)
|
| Författare |
| |
Åke Lindelöw |
