Utbildningsplan

Skriv ut
Skriv ut utbildningplan

Veterinärprogrammet

BESLUT

Programkod:
VY009

Utbildningsplanen fastställd:
2016-10-12

Beslutad av:
Utbildningsnämnden

Reviderad:
2017-12-14


Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjur (PN - VH)

SLU Id:
SLU.ua.2016.3.1.1-3818

Gäller antagna från:
1.    hösten 2017 
2.    hösten 2018 -   Visas nedan 

Ansvarig programnämnd:
Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjur (PN - VH)


FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR
För att bli antagen till veterinärprogrammet krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt områdesbehörighet A13:
• Biologi 2
• Fysik 2
• Kemi 2
• Matematik 4

Betygskrav: I ovanstående kurser krävs lägst betyget Godkänd.

Det finns fler ersättningsmöjligheter för kurser inom områdesbehörigheten.

Kraven på särskild behörighet kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som anges i kursplanen för varje enskild kurs.

MÅL

Allmänna mål
De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.

Mål för examen
I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för veterinärexamen:

För veterinärexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som veterinär.

Kunskap och förståelse
För veterinärexamen ska studenten
• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
• visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det veterinärmedicinska området, inbegripet fördjupade kunskaper om djurens sjukdomar och skador,
• visa insikt i djurhållningens förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället såväl nationellt som internationellt,
• visa kunskap om ekonomi, organisation och författningar som är av betydelse för det veterinära området.

Färdighet och förmåga
För veterinärexamen ska studenten
• visa förmåga att självständigt diagnostisera sjukdomar och skador hos djur samt besluta om och utföra adekvat medicinsk och kirurgisk behandling inom grundläggande djursjukvård,
• visa förmåga att genomföra åtgärder inom förebyggande djurhälsovård,
• visa förmåga att identifiera problem och vidta nödvändiga åtgärder avseende samhällets krav på djurskydd, smittskydd och säkra livsmedel,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det veterinära området med olika grupper samt kritiskt granska, bedöma och använda relevant information,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper och,
• visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom det veterinära området och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För veterinärexamen ska studenten
• visa förmåga till helhetssyn i sin yrkesutövning och utifrån ett vetenskapligt synsätt kunna göra bedömningar med beaktande av folk- och djurhälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot djur och djurägare,
• visa förmåga att bedöma sina egna gränser i yrkesutövningen, och
• visa förmåga att självständigt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.

EXAMEN

Examen som utbildningen syftar till
Veterinärprogrammet syftar till en veterinärexamen som är en yrkesexamen.

Student som uppfyller fordringarna för veterinärexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen veterinärexamen (Degree of Master of Science in Veterinary Medicine).

Examenskrav
Veterinärexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 330 högskolepoäng med följande krav:
• 180 högskolepoäng kurser i huvudområdet veterinärmedicin på grundnivå med successiv fördjupning (G1N, G1F, G2F)
• 150 högskolepoäng kurser i huvudområdet veterinärmedicin på avancerad nivå (A1N, A1F) inklusive 30 högskolepoäng självständigt arbete (masterarbete, A2E)
• alla obligatoriska programkurser

INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING

Beskrivning av programmet
Programmet syftar till att ge en bred och djup teoretisk och praktisk utbildning. Studenterna får en veterinärmedicinsk helhetssyn avseende grundläggande djursjukvård för både individer och grupper av djur, förebyggande hälsoarbete, smittskydd och säker livsmedelsproduktion i syfte att främja folkhälsa.

Programmet innehåller inledningsvis utbildning som är nödvändig för att förstå uppbyggnad och funktion hos det friska djuret. Därefter ges undervisning om hur olika faktorer i djuren och deras omgivning kan ge upphov till hälsostörningar, samt om de sjukdomsframkallande organismernas byggnad, klassificering, biologi och spridningsmöjlighet. Även hur läkemedel och andra främmande ämnen utövar sin verkan, liksom deras skadliga effekter, ingår i den prekliniska utbildningen.

Under de kliniska åren, årskurs 4-5, får studenterna träning i att bedöma vilka symptom som indikerar sjukdom hos enskilda individer och djurgrupper, samt att tillämpa och kritiskt värdera de metoder som används för att utreda, åtgärda, behandla samt förebygga sjukdom hos enskilda djur såväl som i populationer. En viktig del av utbildningen ger kunskaper om säkra livsmedel och detta inkluderar uppfödning av lantbrukets djur samt produktion, distribution och hantering av samtliga livsmedel. Undervisning om hur avel, utfodring, skötsel och miljö påverkar djurens välfärd och hälsa ingår också i utbildningen.

Under flertalet av de kliniska kurserna tränas studenterna i att värdera ekonomiska och etiska konsekvenser vid terapi, att tillämpa en helhetssyn i frågor som rör djurskydd, smittskydd samt att arbeta enligt gällande lagstiftning.

Utbildningen syftar också till att studenterna ska utveckla ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt i sin yrkesroll. Studenterna ska bli medvetna om det ansvar för kommunikation med djurägare, medarbetare, näringsliv, myndigheter samt samhället i övrigt som den veterinära yrkesrollen innebär. Skriftlig och muntlig presentation, självständigt kunskapssökande, samt förmåga till analys och syntes tränas under utbildningen. Studenterna gör även bedömningar av frågeställningar som anknyter veterinärmedicin till humanmedicin, biologi, husdjurs- och livsmedelsvetenskap.

I programmet ingår individuella arbeten som presenteras muntligt och skriftligt. I slutet av tredje året får studenterna undervisning i vetenskapligt skrivsätt och kritisk granskning samt får tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt utifrån en veterinärmedicinsk frågeställning i ett individuellt arbete (litteraturuppgift). Programmet avslutas med ett självständigt arbete (masterarbete) på 30 hp, där studenten både experimentellt och teoretiskt får tillämpa sina fördjupade kunskaper, förmågor och förhållningssätt på en frågeställning inom veterinärmedicin.

Programmet ges på svenska. En stor del av undervisningen sker i grupper och av den schemalagda tiden är en omfattande del obligatorisk.

Kurser i programmet
(obligatoriska kurser i fetstil)

År 1
Anatomins grunder, 8 hp (veterinärmedicin, G1N)
Biomedicinsk baskurs, 20 hp (veterinärmedicin, G1N)
Organens struktur och funktion, 32 hp (veterinärmedicin, G1N)


År 2
Allmän sjukdomslära, 32 hp (veterinärmedicin, G1F)
Speciell patologi, 14 hp (veterinärmedicin, G1F)
Farmakologi och toxikologi, 14 hp (veterinärmedicin, G2F)


År 3
Populationsmedicin, 16 hp (veterinärmedicin, G1F)
Djurskydd, författningskunskap och epizootologi, 7 hp (veterinärmedicin, G2F)
Livsmedelssäkerhet, 13,5 hp (veterinärmedicin, G2F)
Försöksdjursmedicin, 3 hp (veterinärmedicin, G2F)
Vetenskapligt förhållningssätt, 9 hp (veterinärmedicin, G2F)
Klinisk anatomi och klinisk propedeutik, 11,5 (veterinärmedicin, G2F)


År 4-5, kliniska år
Klinisk veterinärmedicin, 104 hp (veterinärmedicin, A1N)
Klinisk patologi, 4,5 hp (veterinärmedicin, A1F)
Livsmedelssäkerhet och köttbesiktning 4,5 hp (veterinärmedicin, A1F)
Veterinär folkhälsovetenskap med tillämpad epidemiologi och epizootologi, 7 hp (veterinärmedicin, A1F)


År 6
Självständigt arbete i veterinärmedicin, 30 hp (veterinärmedicin, A2E)

Praktikkurser
Praktik - lantbrukets husdjur 1, 7,5 hp (lantbruksvetenskap/husdjursvetenskap, GXX)
Praktik - lantbrukets husdjur 2, 7,5 hp (lantbruksvetenskap/husdjursvetenskap, GXX)

Kursutbudet kan komma att förändras under utbildningen, vilket kan leda till en ny version av utbildningsplanen där information om Övergångsbestämmelser anges.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

Övergångsbestämmelser
Studenter antagna till veterinärprogrammet hösten 2016 eller tidigare kan ta ut veterinärexamen enligt de examenskrav som finns preciserade i denna utbildningsplan om kraven är uppfyllda. En individuell studieplan upprättas i varje enskilt fall.

Övriga föreskrifter
Kurserna Praktik – lantbrukets husdjur 1, 7,5 hp, och Praktik – lantbrukets husdjur 2, 7,5 hp, kan inte ingå i examen i sin helhet. Möjlighet finns dock att använda en eller båda som grund för tillgodoräknande motsvarande del av kursen Populationsmedicin.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå
Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.

Möjlighet till fortsatta studier
Den student som har fullgjort utbildningen på veterinärprogrammet med avlagd examen har möjlighet att fortsätta sina studier på forskarnivå.