Utbildningsplan

Skriv ut
Skriv ut utbildningplan

Hippolog - kandidatprogram

Omfattning:
180 högskolepoäng

Nivå:
1 - Grundnivå

Examen
Kandidatexamen

Programkod:
VK004

Ansvarig fakultet:
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Gäller antagna från:
1.    hösten 2010
2.    hösten 2012
3.    hösten 2013    Visas nedan 

Bilagor

1. Beslut

Den 30 oktober 2007 uppdrog styrelsen för SLU åt fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap att vidareutveckla de tvååriga hippologprogrammen till en treårig utbildning. Utbildningsplanen för detta program fastställdes den 20 maj 2010 av fakultetsnämnden vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, därefter har den reviderats den 13 augusti 2012 samt 23 april 2013. Den senaste ändringen gäller från och med läsåret 2013/2014.

Hippolog - kandidatprogram syftar till en kandidatexamen med huvudområdet hippologi på grundnivå och omfattar 180 högskolepoäng. Programmet har följande programkod: VK004

2. Förkunskaper och andra antagningsvillkor

2.1 Tidigare studier
För att bli antagen till hippolog - kandidatprogram krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt följande:
• Matematik B
• Naturkunskap B (kan ersättas av Bi A, Fy A, Ke A)
• Samhällskunskap A
vilket motsvarar områdesbehörighet 15 .

Alternativt särskild behörighet enligt områdesbehörighet A14 (generellt undantag gäller från kravet på Samhällskunskap 1a2):
• Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c
• Naturkunskap 2 (kan ersättas av Bi 1, Fy 1a, Ke 1 eller Bi 1, Fy 1b1+1b2, Ke 1)
• Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1

Naturkunskap 2 kan även ersättas med följande från Naturbruksprogrammet
• Naturkunskap 1a1
och dessutom ett av följande alternativ
- Djuren i naturbruket och Djurhållning eller
- Djuren i naturbruket och Växtodling 1 eller
- Växtkunskap 1 och Trädgårdsodling eller
- Mångbruk i skog samt någon av Skogsskötsel 1, Jakt och viltvård 1 eller Fiske och vattenvård 1.

Betygskrav: I var och en av ovanstående kurser krävs lägst betyget Godkänd.

Det finns fler ersättningsmöjligheter för kurser i områdesbehörigheterna.

Kraven på särskild behörighet, enligt ovan, kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola eller läroanstalt. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

För tillträde till de olika kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.

2.2. Antagningsprov och yrkeslivserfarenhet från hästsektorn
Godkänt antagningsprov är en del av behörigheten. Programmet har flera inriktningar; urval och antagning till inriktning sker av sökande som genomgått och godkänts på antagningsprov för respektive inriktning. För godkänt antagningsprov krävs att den sökande genomgått och godkänts på provets samtliga delmoment samt att den sammanlagda summan för delmomenten uppnått gränsen för godkänt.

För inriktning ridhäst ska den sökande vara godkänd i ridprov i hoppning och i dressyr. Den sökande ska även vara godkänd i provet hästhantering. Maxpoäng är 10 för hoppning, 10 för dressyr och 10 för hästhantering, totalt max 30 poäng. För godkänt prov krävs minst 5 poäng på varje delprov och lägst totalt 15 poäng.

För inriktning islandshäst ska den sökande vara godkänd i ridprov på ridbana och på ovalbana. Den sökande ska även vara godkänd i provet hästhantering. Maxpoäng är 10 för ridning på ridbana, 10 för ridning på ovalbana och 10 för hästhantering, totalt max 30 poäng. För godkänt prov krävs minst 5 poäng på varje delprov och lägst totalt 15.

För inriktning travhäst ska den sökande vara godkänd i utselnings- och körprov med liknande uppläggning och poängsättning som ridprovet (ovan) samt i provet hästhantering. Maxpoäng är 10 för utselningsprovet, 10 för körprovet och 10 för hästhantering, totalt max 30 poäng. För godkänt prov krävs minst 5 poäng på varje delprov och lägst totalt 15 poäng.

Sökande med godkänt antagningsprov kan erhålla tilläggspoäng om 2 poäng till antagningsprovets totalpoäng om den sökande har yrkeslivserfarenhet motsvarande behörighetskravet på yrkeslivserfarenhet som ställts i antagningarna 2010 – 2012. Tilläggspoängen är ett absolut tal, vilket innebär att de sökande som har mer eller mindre yrkeslivserfarenhet än minimikravet inte erhåller poäng i proportion till detta.

2.3 Urvalsgrunder och platsfördelning
Om antalet behöriga sökande, d v s de som uppfyller kraven för grund-läggande och särskild behörighet (skolbakgrund och godkänt antagningsprov) överstiger antalet platser på programmets olika inriktningar kommer urval att ske. Vid urval för antagning ska platserna fördelas så att minst en tredjedel av platserna skall fördelas på grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet. Högst en tredjedel av platserna fördelas på grundval av urvalsgrunder som beslutats av universitetet, i detta fall resultat på antagningsprov och eventuella poängtillägg för yrkeslivserfarenhet. Sökande som uppfyller kraven för flera urvalsgrupper skall ingå i var och en av dem (7 kap. 13 § HF).

3. Mål

3.1 Allmänna mål
I enlighet med högskolelagen (1 kap, 8 §) ska utbildning på grundnivå utveckla studenternas
• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 

3.2 Särskilda mål för kandidatexamen
I enlighet med bilagan till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska studenten uppfylla följande mål för kandidatexamen:

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen ska studenten
• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen ska studenten
• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen ska studenten
• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

3.3 Preciserade mål för Hippolog - kandidatprogrammet
Inom ramen för målen i examensbeskrivningen har SLU preciserat följande mål för hippolog - kandidatprogram:

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen ska studenten
• visa goda kunskaper om friska hästars uppbyggnad, fysiologi och beteende, förmåga till arbete, vanligaste sjukdomar och skador samt visa förståelse för hur hästens hälsa påverkas av anatomiska och fysiologiska faktorer och av den yttre miljön,
• visa goda kunskaper om användning och hantering av hästar med beaktande av säkerhetsmässiga, etiska och djurskyddsaspekter,
• visa kunskaper om olika former av svensk hästhållning samt om den lagstiftning som reglerar dessa samt visa kännedom om hästhållning internationellt,
• visa sådan kunskap och förståelse för god hästhållning som krävs för att fungera som ansvarig för verksamhet på hästanläggning, inbegripet anläggningens miljöpåverkan,
• visa kunskaper om för hästnäringen relevant företagsekonomi, pedagogik och ledarskap
• visa kunskap om och förståelse för människors och hästars inlärningsprocess
• visa kunskap om betydelsen av ergonomi, träning och kost för människor inom såväl fritids- som yrkesmässig hästrelaterad verksamhet.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen ska studenten
• visa förmåga att hantera, sköta och vårda hästar med olika ålder, karaktär och utbildningsnivå med beaktande av hästens och människans välbefinnande och utveckling samt djurskydds- och säkerhetsmässiga aspekter,
• visa förmåga att känna igen tecken på hästens vanligaste sjukdomar och skador samt, mot bakgrund av detta vidta lämpliga åtgärder,
• visa färdighet i träning, ridning och körning av häst,
• visa förmåga att på en grundläggande nivå hantera relevant utrustning som krävs för driften av en hästanläggning,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med den egna och andra yrkesgrupper,
• visa förmåga att, med hästen i centrum och mot bakgrund av vetenskap och beprövad erfarenhet, diskutera och kommunicera muntligt och skriftligt frågeställningar interdisciplinärt inom hästhållningens områden,
• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i hippologi samt kritiskt diskutera företeelser, problemställningar och situationer i dialog med olika målgrupper, och
• kunna leda och utbilda människor och hästar såväl i grupp som enskilt med beaktande av ålder, förmåga och utvecklingsstadium.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen ska studenten
• visa ett medvetet förhållningssätt till och förmåga att reflektera över frågor relaterade till hästhållning, avel, uppfödning, utbildning, sport samt hästföretagande både i ett nationellt och internationellt perspektiv,
• visa ett professionellt förhållningssätt inom yrkesområdet samt visa förmåga att bedöma och reflektera över sina egna kunskaper, möjligheter och begränsningar i sin yrkesroll i ett nationellt och internationellt sammanhang,
• visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, bl. a med hänsyn till grupprocesser och ett lika villkorsperspektiv,
• visa förmåga att förhålla sig till varje häst, ryttare alternativt kusks individuella förutsättningar för att därmed anpassa ex. träning och utbildning till varje individ.

4. Möjligheter till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på hippolog – kandidatprogram med avlagd kandidatexamen uppfyller kraven på särskild behörighet för att antas till fortsatta studier på bland annat följande typ av utbildningar vid SLU:
• Utbildning på avancerad nivå

Vilka utbildningsprogram som är möjliga att antas till framgår av bilaga 1, som fastställs av nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.

5. Innehåll och uppläggning

5.1 Kurser
De kurser som ingår i hippolog - kandidatprogram fastställs av nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap och presenteras i bilaga 2 till utbildningsplanen. Kursernas mål och innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs.

5.2 Uppläggning
Inom ramen för det tvärvetenskapliga ämnet hippologi studeras läran om hästen samt samspelet mellan människa, häst och miljö. Ämnet integrerar kunskaper om hästen som biologisk varelse och kunskaper om användning av hästen för arbete, sport och fritid.

Hippologutbildningens olika kurser ger studenten en helhetssyn och fördjupad förståelse av hippologi och tillhörande verksamheter. Teoretisk och praktisk undervisning samt färdighetsträning samordnas med syfte att utveckla en helhetssyn på metoder och resultat i olika stadier och former av hästhållning. I utbildningen läggs stor vikt vid frågor som berör säkerhet, etik, skadeförebyggande åtgärder och djurskydd i hästhållningen.

Utbildningens innehåll är vetenskapligt och konstnärligt förankrat. Innehållet bygger på aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt på beprövad erfarenhet. Färdighetsträning och projektarbeten har en för programmet relevant inriktning och bredd.

Utbildningen är förlagd till de tre riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången i enlighet med särskilt avtal som upprättas med Hästnäringens Nationella Stiftelse som delfinansiär av utbildningen, samt med de tre riksanläggningarna.
Arbetsformerna varierar och bygger på såväl individuellt arbete som samverkan i grupp. Studenten ges tillfälle till träning i aktivt kunskaps-sökande, kritiskt tänkande och problemlösning. De utbildningsformer som förekommer är bland annat lektioner (föreläsning), gruppövningar, seminarier, projektarbeten, redovisningar, demonstrationer, studieresor, auskultationer, handledd och enskild färdighetsträning samt verksamhets-förlagd utbildning (VFU). Projekt genomförs i kontakt med forskning inom aktuellt område och relaterar teoretiska kunskaper till praktiska åtgärder eller erfarenheter. Utbildningen innehåller moment som är fysiskt ansträngande. Alla färdighetsmoment skall genomföras med iakttagande av god säkerhet för människa och häst.

Färdighetsträningen ger studenten möjligheter att kunna tillämpa sina teoretiska kunskaper i hästhållning. Erfarenheterna från färdighetsträningen omsätts på ett aktivt sätt i utbildningen, bland annat i projektarbeten. Fortlöpande utvärderingar mellan lärare, studenter och näringen med diskussioner av arbetsformer, utbildningsinnehåll och utbildningsresultat ingår i utbildningens uppläggning för att kvalitetssäkra programmet.

Studenten följer ett av flera inriktningsalternativ som avser professionell verksamhet med rid-, trav- eller islandshästar. Inriktningen som avser verksamhet med ridhästar innefattar ridskoleverksamhet, organisation och arbetsledning samt hästutbildning. Inriktningen som avser verksamheter med travhästar fokuserar på prestationer, hälsa och hållbarhet. Inriktningen som avser verksamhet med islandshästar innefattar ridning, instruktörskap och företagande, t.ex. hästturism.

Årskurs 1
Under det första året tillägnar studenten sig en bred kunskap och färdighet avseende hästens biologi, skötsel, träning och närmiljö under hela dess livscykel. Under året påbörjas färdighetsträning inom rid- eller körkonst. Särskilt beaktas grunderna för att hålla en häst frisk och i god form såväl fysiskt som mentalt. Första terminen ger en introduktion till arbetsformer vid högskolestudier samt pedagogik i hästverksamhet. Studenterna på inriktningen som avser verksamhet med ridhästar har sin utbildning förlagd till Flyinge. Studenterna på inriktningarna travhäst och islandshäst genomför det första året på Wången.

Årskurs 2
Under det andra året fördjupas utbildningen stegvis mot för inriktningarna relevanta ämnesområden och arbetsfält. Under året ges fortsatt färdighets-träning inom rid- eller körkonst. Studenterna på inriktning ridhäst genomför sin utbildning på Strömsholm med tyngdpunkt på pedagogik och ledarskap samt företagande. Studenterna på inriktning islandshäst genomför sin utbildning på Wången, även dessa med tyngdpunkt på pedagogik och ledarskap samt företagande. Studenterna på inriktning travhäst fördjupar sina studier rörande träning och skadeförebyggande verksamhet samt ledarskap och företagande på Wången. Under årskurs 2 genomförs 15 högskolepoäng (hp) verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Mellan årskurs 2 och 3 kan delar av VFU förläggas till sommartermin, t.ex. ifråga om semin- och stuteriverksamhet som är säsongsberoende.

Årskurs 3
Under detta år följer studenten ett antal obligatoriska och valbara kurser på de olika riksanläggningarna efter individuella önskemål och uppnådda förkunskapskrav. Detta ger utrymme för kunskaps- och färdighetsmässig fördjupning samt analyser av relevanta frågeställningar för respektive inriktning. Under en period på våren genomförs en 10 hp VFU tillsammans med en verksamhetsförlagd kurs på 5 hp.

Självständigt arbete
Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete (kandidatarbete) om 15 högskolepoäng, där studenten får tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt på en aktuell frågeställning inom hippologi.

6. Examination

I varje kurs ingår ett eller flera prov. Studenterna får betyg enligt den fyrgradiga skalan (5-4-3-U) , eller efter den tvågradiga skalan (G-U). Betyget godkänd förutsätter att den studerande blivit godkänd på samtliga i kursen ingående prov och uppfyller kraven på deltagande i obligatoriska kursmoment.

Betyg bestäms av examinator utsedd av SLU. Betygsbeslut kan inte överklagas. Närmare anvisningar finns om rätten att genomgå förnyad examination.

7. Examen

7.1 Examen som utbildningen syftar till
Kandidatexamen med huvudområdet hippologi enligt utbildningsplan för Hippolog - kandidatprogrammet uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng med följande krav:
• minst 60 högskolepoäng kurser inom hippologi (G1N och G1F)
• minst 15 högskolepoäng kurser med fördjupning inom hippologi (G2F)
• minst 15 högskolepoäng självständigt arbete inom hippologi (kandidatarbete, G2E)
• maximalt 30 högskolepoäng får utgöras av godkända kurser på avancerad nivå

Kursfordringarna ska samtidigt uppfylla följande krav:
• minst 135 högskolepoäng obligatoriska programkurser enligt bilaga 2
• minst 15 högskolepoäng valbara kurser enligt bilaga 2
• självständigt arbete inom hippologi enligt bilaga 2

Student som uppfyller fordringarna för kandidatexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområdet hippologi (Degree of Bachelor of Science with a major in Equine Science).

Av examensbeviset skall framgå att examen uppfyller fordringarna enligt utbildningsplan för hippolog – kandidatprogram och vilken inriktning som avses. Preciserade kurskrav framgår av bilaga 2, som fastställs av nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.

7.2 Övriga examina som utbildningen möjliggör
De kurser som ingår i hippolog - kandidatprogram möjliggör även följande examina under förutsättning att SLU:s krav för generella examina är uppfyllda:
• Hippologexamen

Hippologexamen uppnås efter fullgjorda kursfodringar (godkända kurser) om 120 hp, varvid följande krav skall uppfyllas:
• 90 högskolepoäng obligatoriska kurser enligt bilaga 2
• minst 20 högskolepoäng valbara kurser enligt bilaga 2
• minst 10 högskolepoäng självständigt arbete enligt bilaga 2

Student som uppfyller fodringarna för hippologexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen hippologexamen (Higher Education Diploma in Equine Science).

8. Övrigt

8.1 Tillgodoräknanden
Godkända kurser från annan högskoleutbildning, inom eller utom landet, kan tillgodoräknas i kandidatexamen. Detta gäller dock inte om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Prövning om tillgodoräknade sker i det enskilda fallet. Efter prövning kan även motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet tillgodoräknas.

8.2 Övergångsbestämmelser
Studenter antagna till något av hippologprogrammen vid SLU före den 1 juli 2010 kan erhålla kandidatexamen om kraven enligt punkt 7. Examen är uppfyllda.