Utbildningsplan

Skriv ut
Skriv ut utbildningplan

Samhällsutveckling - landsbygd

BESLUT

Programkod:
NK015

Utbildningsplanen fastställd:
2020-09-10

Beslutad av:
Utbildningsnämnden

SLU Id:
SLU ua 2020.3.1.1-3503

Gäller antagna från:
1.    hösten 2021 -   Visas nedan 

Ansvarig programnämnd:
Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk (PN - NJ)


FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR
För att bli antagen till kandidatprogrammet Samhällsutveckling - landsbygd krävs grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå.

För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.

MÅL

Allmänna mål
De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.

Mål för examen
I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för kandidatexamen:

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen ska studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen ska studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen ska studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

EXAMEN

Examen som utbildningen syftar till
Kandidatprogrammet Samhällsutveckling - landsbygd syftar till en kandidatexamen med huvudområde landsbygdsutveckling. En kandidatexamen är en generell examen. Kurserna i programmet kan möjliggöra även andra examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.

Student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområde landsbygdsutveckling (degree of Bachelor of Science with a Major in Rural Development).

Programmet kan i kombination med ett specifikt masterprogram i landsbygdsutveckling vid SLU möjliggöra att fordringarna för en agronomexamen uppfylls. Se även under Övriga upplysningar.

Examenskrav
Kandidatexamen med huvudområde landsbygdsutveckling uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp) med följande krav:
- minst 60 hp kurser inom huvudområdet landsbygdsutveckling (G1N, G1F)
- minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet landsbygdsutveckling (G2F)
- minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet landsbygdsutveckling (kandidatarbete, G2E)

INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING

Beskrivning av programmet
Programmet är ett treårigt kandidatprogram med huvudområde landsbygdsutveckling. Programmet utbildar för vidare studier på avancerad nivå eller för arbete inom exempelvis myndigheter, företag och andra organisationer.

Landsbygdsutveckling studeras i olika delar av världen, med fokus på Sverige samt från olika perspektiv med tonvikt på samhällsvetenskap. Studenterna får kunskaper om och förståelse för centrala perspektiv och metoder inom landsbygdsutveckling. Det gäller såväl praktiska utvecklingsmetoder som vetenskapliga undersökningsmetoder, vilka krävs för att kunna studera, analysera, problematisera och bidra till landsbygders utveckling.

Praktiska tillämpningar i olika verksamheter är en bärande del i programmet, vilket innebär kontakter med olika organisationer på landsbygder i Sverige såväl som i andra länder.

Utbildningen inleds med en introduktion till landsbygdsutveckling där centrala begrepp och teorier, utmaningar och möjligheter, lokala och globala maktförhållanden och intressen behandlas. Introduktionen till utbildningen syftar även till att förstärka studenternas generella kunskaper, med fokus på vetenskapligt skrivande. Under de två första åren läser studenterna grundläggande kurser om bland annat jordbrukets och landsbygders historia; de privata, offentliga och ideella sektorernas betydelse ur ett landsbygdsperspektiv med fokus på Sverige och EU; naturresurshantering; samhällsvetenskapliga teorier; organisering och ledarskap samt om landsbygders olika aktörer.

I utbildningen ingår ett självständigt arbete (kandidatarbete) i slutet av tredje året som ger studenten möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet (t. ex. hållbar livsmedelsproduktion, konsekvenser av klimatförändringar, civilsamhällets betydelse, företagande och näringslivsutveckling, naturresurshantering och/eller internationell landsbygdsutveckling med möjlighet till fördjupning kring frågor och perspektiv rörande länder i det globala syd).

Vetenskapliga förhållningssätt och vetenskapliga metoder tränas genom att SLU:s breda forskning nyttjas i undervisningen, inklusive handledning. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap tränas i komplexa problemställningar som särskilt rör landsbygdens hållbara utveckling. Förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt övas och utvecklas i dialog med olika grupper, integrerat i ämneskurser och i examensarbetet. Samarbete i grupp tränas i olika sammanhang.

Utbildningen har anknytning till näringsliv och samhälle genom studiebesök, gästföreläsningar och arbetslivsinriktade projekt. Praktik erbjuds inom organisationer, myndigheter och företag.

Studenterna ges möjlighet till en egen profilering via valbara kurser eller via utbytesstudier vid något av SLU:s partneruniversitet i världen. Programmet ges huvudsakligen på svenska. Vissa kurser kan ges på engelska.

Programmet erbjuder också lantbruksvetenskaplig kunskap och vänder sig till både de som siktar på en kandidatexamen i landsbygdsutveckling och till de som vill läsa vidare till agronomexamen. Bred och översiktlig kunskap om och förståelse för lantbrukssektorn och dess hållbara utveckling inom områdena djur, ekonomi, landsbygdsutveckling och livsmedel ingår för specialiseringen mot en agronomexamen.

Kurser i programmet
Huvudområden/ämnen
LU=Landsbygdsutveckling, LB=Lantbruksvetenskap, FÖ=Företagsekonomi, NA=Nationalekonomi, MX=Miljövetenskap, JU= Juridik, ÖÄ=Övrigt ämne

För agronomexamen gäller (se även avsnittet Övriga upplysningar):
Kurser i fetstil är obligatoriska för agronomexamen.
* = agronomprofilerande kurs (kurs med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn).

Kurs-Huvudområde-Fördjupning

År 1
Introduktion till landsbygdsutveckling, 15hp* LU G1N
Jordbrukets och landsbygdens historia, 7,5 hp* LU/LB G1N
Lokala perspektiv, 7,5 hp* LU G1N
Lantbruksvetenskap för landsbygdsutvecklingsagronomer, 15 hp* LB G1N
Landsbygder i klimatomställningen, 15 hp LU G1N
Politik och förvaltning, 15hp LU G1N

År 2 (preliminära kursnamn)
Samhällsvetenskaplig teori för landsbygdsutvecklare, 15 hp LU G1F
International Rural Development, 15hp* LB/LU G1F
Naturresursförvaltning, 15hp* LU G1N
Organisering, ledarskap och lärande, 15hp* LU/LB G1F

År 3 (preliminära kursnamn)
Entreprenörskap och landsbygdsutveckling, 15hp LU G1F
Hållbarhetens ekologi: Maten, skogen, staden och klimatet, 7,5 hp BI/MX G1N
Miljökonsekvensbeskrivning och miljökommunikation – introduktion 7,5 hp MX G1N
Miljökonsekvensbeskrivning, miljökommunikation och naturvägledning – metoder och tillämpning 7,5 hp MX G1F
Samhällsvetenskapliga metoder för landsbygdsutveckling, 15hp LU G2F
Självständigt arbete i landsbygdsutveckling, 15hp LU G2E

Ytterligare valbara programkurser
Praktik - Landsbygdsföretag, 7,5hp* LB/LU G1N
Praktik - Lantbrukets husdjur 1, 7,5hp* LB/HV GXX
Praktik - Lantbrukets husdjur 2, 7,5hp* LB/HV GXX
Kvalificerad praktik 1, 7,5 hp ÖÄ GXX
Kvalificerad praktik 1, 15 hp ÖÄ GXX

Förändringar i kursutbudet kan ske under utbildningens gång. Beslut om kursutbud fattas i god tid inför kommande läsår.

För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns på SLU:s studentwebb.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå
Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i utbildningshandboken på SLU:s studentwebb.

Möjlighet till fortsatta studier
Den student som har fullgjort utbildningen på programmet med avlagd kandidatexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på avancerad nivå.

Information om yrkesexamen agronom

Kandidatprogrammet Samhällsutveckling - landsbygd utgör även en bas till en agronomexamen i landsbygdsutveckling om det kombineras med masterprogrammet landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning. Målen för agronomexamen framgår av förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Kraven för att uppnå agronomexamen framgår nedan i enlighet med SLU:s lokala examensordning.

Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng, med följande krav:

- minst 90 hp agronomprofilerande kurser (anges i berörda utbildningsplaner)
- minst 90 hp i huvudområdet landsbygdsutveckling på grundnivå med successiv fördjupning inkl. 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)
- minst 60 hp i huvudområdet landsbygdsutveckling på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E)
- alla obligatoriska kurser (anges i berörda utbildningsplaner)
- valbara kurser (anges i berörda utbildningsplaner)


Agronomen har kvalificerad kompetens om lantbrukssektorn, såväl inom områdena livsmedel som landsbygd och deras roll i samhället och kan bidra till att utveckla sektorns förmåga att försörja samhället med livsmedel och andra varor och tjänster på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Agronomer kombinerar agrar kunskap och akademisk ämneskompetens med relevanta yrkeskompetenser för att kunna arbeta självständigt och i samverkan med andra aktörer, såväl nationellt som internationellt, för kvalificerade tillämpningar inom lantbrukssektorn. Agronomer utbildas inom områdena ekonomi, djur, landsbygdsutveckling, livsmedel eller mark/växt. Kunskap om och systemförståelse av lant- och vattenbrukssektorn och naturresursernas nyttjande för ett hållbart samhälle erhålls genom viss samläsning mellan programmen inom de olika områdena.


Landsbygdsagronom: I utbildningen kombineras kunskap om landsbygdernas utveckling och kunskap om lantbruksnäringen med vetenskaplig träning och näringslivsanknytning på såväl grund- som avancerad nivå. Utbildningen ger förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, särskilt angående landsbygders och lantbrukssektorns hållbara utveckling.