Utbildningsplan

Skriv ut
Skriv ut utbildningplan

Landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning - masterprogram

Omfattning:
120 högskolepoäng

Nivå:
2 - Avancerad nivå

Examen
Masterexamen

Programkod:
NM009

Ansvarig fakultet:
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap

Gäller antagna från:
1.    hösten 2007
2.    hösten 2010
3.    hösten 2012    Visas nedan 
4.    hösten 2018

Bilagor

1. Beslut

Styrelsen för SLU beslutade den 12-13 juni 2006 att inrätta masterprogrammet landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning.

Utbildningsplanen fastställdes den 3 maj 2007 av fakultetsnämnden vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (NL-fakulteten) att gälla från och med läsåret 2007/2008. Därefter har utbildningsplanen ändrats den 24 september, 5 november och 17 december 2007. Ändrad den 9 december 2009 (Dnr SLU ua 30-3648/09) och den 10 maj 2010 att gälla från och med läsåret 2010/2011. Ändrad den 29 juni 2012. Den senaste ändringen gäller från och med läsåret 2012/2013.

Masterprogrammet landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning syftar till en masterexamen, som är på avancerad nivå och omfattar 120 högskolepoäng (hp). Programmet har följande programkod: NM009.

2. Förkunskaper och andra antagningsvillkor

2.1 Tidigare studier
För att bli antagen till masterprogrammet landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning krävs examen på grundnivå omfattande 180 hp med fördjupning omfattande 90 hp inom något av följande ämnen/utbildningsområden:
- Naturvetenskap,
- Samhällsvetenskap.

Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper genom utländsk examen eller om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

Dessutom krävs kunskaper motsvarande Engelska B. Detta är uppfyllt av den som har en examen på grundnivå från SLU omfattande minst 180 hp. För sökande med examen från nordiska länder och vissa engelskspråkiga länder gäller särskilda regler.

För tillträde till de olika kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.

3. Mål

3.1 Allmänna mål
I enlighet med högskolelagen (1 kap, 9 §) ska utbildning på avancerad nivå ”innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.”

3.2 Särskilda mål för masterexamen
I enlighet med bilaga till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska studenten uppfylla följande mål för masterexamen:

Kunskaper och förståelse
För masterexamen ska studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdigheter och förmåga
För masterexamen ska studenten
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen ska studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

3.3 Preciserade mål för masterprogrammet
Inom ramen för målen i examensbeskrivningen har SLU preciserat följande mål för masterprogrammet landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning.

Kunskaper och förståelse
För masterexamen ska studenten
- visa sådan kunskap och förståelse så att ett arbete som till exempel politisk rådgivare eller forskare inom landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning kan utföras på ett säkert, tillitsfullt och ansvarsfullt sätt,
- visa förståelse för hur teoretiska och analytiska begrepp inom sociologi, politik och agroekologi kan tillämpas på landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning,
- visa förståelse för hur kunskap inom olika vetenskapliga discipliner kan användas för en samlad analys av landsbygdsmiljön på lokal och global nivå,
- visa kunskaper om sin potentiella arbetsmarknad,
- visa specialkunskaper i (1) Landsbygdsutveckling och (2) Landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning,
- visa kunskaper om relevant och aktuell forskning inom landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning, som ger möjligheter att framgångsrikt bedriva studier på forskarnivå,
- visa både praktisk och analytisk skicklighet vid ledande av utvecklingsprojekt och genomförande av vetenskaplig forskning inom området.

Färdigheter och förmåga
För masterexamen ska studenten
- kunna identifiera och beskriva landsbygdsutvecklingens och naturresursförvaltningens komplicerade och integrerade socio-ekonomiska och ekologiska sammanhangen och därvid använda relevanta teoretiska och analytiska begrepp,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar för vetenskaplig forskning och analys,
- kunna använda avancerade forskningsmetoder för vetenskapliga undersökningar,
- visa färdighet att professionellt kunna använda relevanta medel och metoder vid projektledning och vid förhandlingar och annan kommunikation,
- visa förmåga att utvärdera sitt arbete,
- visa förmåga att tala och skriva om landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning med olika målgrupper,
- visa förmåga att redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen ska studenten
- visa förmåga att göra bedömningar, med hänsyn till relevanta vetenskapliga, miljömässiga, etiska och samhälleliga aspekter,
- kunna bidra till vetenskapliga framsteg inom landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning genom att delge kunskaper och delta i lösningen av olika problem som uppstår,
- respektera och värdesätta kulturer, kunskaper, samfund och sociala traditioner, olika den egna sociala och kulturella bakgrunden,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar samt dess roll för ett hållbart nyttjande av de biologiska naturresurserna,
- visa insikt i och ge uttryck för ett förhållningssätt som bygger på saklig kritik, tolerans, realism, aktsamhet samt insikt om människors ansvar för hur vetenskapen används,
- visa förmåga att värdera sin egen kompetens i relation till behovet på arbetsmarknaden och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

4. Möjligheter till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på masterprogrammet landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning med avlagd masterexamen uppfyller särskild behörighet att antas till fortsatta studier på forskarnivå.

Vilka forskarutbildningsämnen inom NL-fakulteten som det är möjligt att antas till, framgår av bilaga som fastställs av utbildningsnämnden.

Magisteravgång
Programmet möjliggör även en magisterexamen efter ett års studier, inklusive ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng. Magisterexamen motsvarar kraven på grundläggande behörighet för antagning till fortsatta studier på forskarnivå.

5. Innehåll och uppläggning

5.1 Kurser
De kurser som ingår i masterprogrammet landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning fastställs av utbildningsnämnden och presenteras i bilaga till utbildningsplanen som även innehåller beskrivning av kursstrukturen (ramschema). Kursernas mål och innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs. För självständigt arbete (examensarbete) finns dessutom särskilda anvisningar, som fastställs av utbildningsnämnden.

5.2 Uppläggning
Rural Development and Natural Resource Management
The programme offers students both theoretical and experience-based knowledge to be able to work internationally within academic spheres, projects and programmes concerned with the development and management of rural areas. The programme is organised around two themes: (1) Rural Development and Change, and (2) Agro-systems and Integrated Natural Resource Management. These themes comprise introductory and advanced courses, offering students a broad understanding of rural development and change as well as more specialised knowledge of its different dimensions. Students will be trained in analytical thinking and practical application, in facilitating and managing rural development pr
ojects and they will be equipped with tools for conducting scientific research.

Rural Development and Change
This theme comprises the study of socio-political dynamics of rural development. It forms an inquiry into the possibilities for collective action, necessary for the sustainable management of natural resources. It investigates how control and access over natural resources are collectively organised, and questions how people make decisions and subsequently act, based on their identity, community and other social institutions. The theme examines how formal and informal institutions of management have developed and how they function. To understand these functions and their implications sociological, developmental and political theories dealing with e.g. communication, power inequality, social deprivation, social movements and democratic decision making are utilized. Students will also be trained in how to apply their knowledge in real-life rural settings.

Agrosystems and natural resource management
Farming and food production are ecologically, economically and socially important in all societies. Worldwide there is a need for academic experts that can deal with land use systems that are complex, multifunctional and rapidly changing. This theme investigates the social, economic and environmental barriers and opportunities for sustainable agricultural production, including activities in the production of livestock, forestry products, food crops, fisheries and non-commercial ecosystem services. Some examples of subjects taken up within this theme are: agronomy in a systems ecology perspective; farm production integrated with nature conservation and production of ecosystem services; the sociology of farming and agriculture.

Learning through experience
The programme is based on learning through experience, which means that the complexity of real life situations is the starting-point for study activities. This means that students are expected to actively participate through attendance, presentations, discussions and project work. The programme will use real-life case material, for students to test and practice their ongoing acquired knowledge and skills. Experiential learning will foster student’s capacity to actively engage in action.

Interdisciplinary approach
Innovative analyses and solutions are necessary to reflect through the complex issues of rural development. An interdisciplinary approach is, for this reason, essential for students undertaking studies in rural development in order to affect change. Rural Development and Natural Resource Management allows students to combine knowledge from various disciplines and to reason beyond existing paradigms. To realise an interdisciplinary approach, RD-NRM will integrate its courses with other master programmes at the SLU and utilise existing networks and relations with other universities in Sweden and abroad.

International focus
The goal of this programme is to have an international focus. Having an international focus will attract students from Sweden and beyond Sweden, bringing together students with diverse cultural and academic experiences. Such a learning environment will stimulate students to look beyond their own background. This focus is reflected in the curriculum, which analyses problems of rural development and change, and natural resource management in a global context. It will expose students to different rural contexts, ranging from Nordic countries to tropical settings. This approach is undertaken to enable students to familiarise themselves with dissimilar contexts, yet apply similar methods for creative and innovative analyses. The curriculum will be taught in English to foster an international milieu.

Training and skills acquisition
The programme provides students with the academic skills necessary to work independently and responsibly in a global context. Examples of such skills are: scientific writing and presentation; critiquing; project management and assessment; literature research; qualitative and quantitative methods; communication and facilitation; and philosophy of science.

The Curriculum
Based on this teaching philosophy the curriculum will consist of core and advanced courses. Core courses are compulsory and will introduce students to the different concepts of rural development and natural resource management and equip them in with basic skills. Further in-depth exploration of different subjects is offered in clusters of advanced courses. From these clusters students can construct their individual study profile. Advanced courses will be offered by the Department of Urban and Rural Development, but will also include courses from other departments within and outside the SLU.

Both the core and advanced courses will apply teaching methods that are based on learning by doing. They will require active student involvement in attendance, presentations, written assignments, debates, analysing scientific (articles, case studies, interviews) and non-scientific materials (movies, newspapers, internet), individually or in groups. The courses will be organised by teacher teams to ensure that subjects will be analysed from a range of disciplines.

The first year
In the first year students are introduced to the complex socio-economical and ecological context of rural development and resource management. They will develop an understanding of rural problems in their changing and complex socio-economical and ecological context and train basic academic skills.

The second year
In the second year students get prepared for their major thesis work. Students are trained in using quantitative and qualitative research methods, and they have to write and present their research plan for the major thesis. Furthermore, students will pursue advanced knowledge within one of the two themes, either: (1) Rural Development and Change, or: (2) Agro-systems and Integrated Natural Resource Management.

6. Examination

I varje kurs ingår ett eller flera prov. Betyg på kurser sätts som regel med någon av betygsgraderna U, 3, 4 eller 5 om det inte finns beslut om undantag. Kraven för kursernas betygsgrader framgår av betygskriterier som redovisas i bilaga till respektive kursplan.

Betyg bestäms av examinator utsedd av SLU. Generella regler och riktlinjer för examination och betygssättning finns i interna föreskrifter om betygssystem och examinationsrätt samt i regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU.

7. Examen

7.1 Examen som utbildningen syftar till
Masterexamen med huvudområdet landsbygdsutveckling enligt utbildningsplan för masterprogrammet landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 120 högskolepoäng med följande krav:
• minst 30 högskolepoäng kurser med fördjupning inom landsbygdsutveckling (A1N, A1F),
• minst 30 högskolepoäng självständigt arbete inom landsbygdsutveckling (masterarbete/ A2 E),
• maximalt 15 högskolepoäng får utgöra kurser på grundnivå.

Kursfordringarna ska samtidigt uppfylla följande krav:
• minst 75 högskolepoäng programkurser enligt fastställd studieplan,
• självständigt arbete inom landsbygdsutveckling enligt fastställd studieplan och anvisningar för programmet.

Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Student som uppfyller fordringarna för masterexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen masterexamen med huvudområdet landsbygdsutveckling (Degree of Master (120 Credits) with a major in Rural Development).

Av examensbeviset ska framgå att examen uppfyller fordringarna enligt fastlagd utbildningsplan för masterprogrammet landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning. Preciserade kurskrav framgår av programmets studieplan, som fastställs av utbildningsnämnden och presenteras i bilaga till utbildningsplanen.

7.2 Övriga examina som utbildningen möjliggör
De kurser som ingår i masterprogrammet Landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning möjliggör även följande examina under förutsättning att SLU:s krav för generella examina är uppfyllda:

• Magisterexamen med huvudområdet landsbygdsutveckling
• Masterexamen med huvudområdet landsbygdsutveckling.

8. Övrigt

8.1 Tillgodoräknanden
Tillgodoräknande av kurser från annat lärosäte, inom eller utom landet, kan göras i examen. Poängavdrag kan göras om det finns en betydande överlappning mellan de kurser som är godkända vid SLU och de kurser som studenten ansöker om att tillgodoräkna i examen. Tillgodoräknande kan inte heller göras om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Prövning om tillgodoräknade sker i det enskilda fallet. Efter prövning kan även motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet tillgodoräknas.