Skriv ut utbildningplan

Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp

Omfattning:
300 högskolepoäng

Nivå:
1 - Grundnivå

Examen
Landskapsarkitektexamen

Programkod:
LY002

Ansvarig fakultet:
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgård- och växtproduktionsvetenskap

Gäller antagna från:
1.    hösten 2010
2.    hösten 2012    Visas nedan 
3.    hösten 2019
4.    hösten 2022

Bilagor

• Bilaga 2012-2013
• Bilaga 2013-2014
• Bilaga 2014-2015
• Bilaga 2015-2016
• Bilaga 2016-2017
• Bilaga 2017-2018
• Bilaga 2018-2019

1. Beslut

Utbildningsplanen fastställdes den 30 maj 2007 av Fakultetsnämnden vid Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap att gälla från och med läsåret 2007/08. Senaste ändringen föranleddes av SLU:s styrelses beslut den 26 juni 2012 och Rektors beslut den 29 juni 2012. Denna utbildningsplan gäller från och med läsåret 2012/2013.

Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp syftar till landskapsarkitektexamen på
avancerad nivå och omfattar 300 högskolepoäng. Programmet har följande programkod:
LY002.

2. Förkunskaper och andra antagningsvillkor

2.1. Tidigare studier för antagning till landskapsarkitektprogrammet, grundnivå
För att bli behörig till landskapsarkitektprogrammet, Alnarp krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt områdesbehörighet 3:
- Matematik C
- Naturkunskap B (alternativt Fysik A + Kemi A + Biologi A)
- Samhällskunskap A

Alternativt särskild behörighet enligt områdesbehörighet A3:
- Matematik 3b eller Matematik 3c
- Naturkunskap 2 (kan ersättas av Bi 1, Fy 1a, Ke 1 eller Bi 1, Fy 1b1+1b2, Ke 1)
- Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1+1a2

Naturkunskap 2 kan även ersättas med följande från Naturbruksprogrammet
- Naturkunskap 1a1
och dessutom ett av följande alternativ:
- Djuren i naturbruket och Djurhållning eller
- Djuren i naturbruket och Växtodling 1 eller
- Växtkunskap 1 och Trädgårdsodling eller
- Mångbruk i skog samt någon av Skogsskötsel 1 eller Jakt och viltvård 1 eller Fiske och vattenvård 1

Betygskrav: i var och en av ovanstående kurser krävs lägst betyget Godkänd.

Det finns fler ersättningsmöjligheter för kurser i områdesbehörigheterna – se allmän information om behörighet.

Meritkurser beaktas vid urvalet enligt vad som gäller för respektive områdesbehörighet – se allmän information om urval.
Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

För tillträde till de olika kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs på varje enskild kurs.

3. Mål

3.1 Allmänna mål
I enlighet med högskolelagen (1 kap, 8 §) skall utbildning på grundnivå
”utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.”

I enlighet med högskolelagen (1 kap, 9 §) skall utbildning på avancerad nivå ”innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på
grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.”


3.2 Särskilda mål för landskapsarkitektexamen
I enlighet med bilaga till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet skall studenten uppfylla följande mål för landskapsarkitektexamen:

Mål
För landskapsarkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som landskapsarkitekt

Kunskap och förståelse
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt
relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa såväl brett kunnande och förståelse av landskapsarkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap om olika processer för gestaltning och planering och utveckling av fysiska utemiljöer, yrkesmässiga metoder,
tekniker och material, samt om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och förnya landskap och fysisk utemiljö, med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling,
- visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom landskapsarkitekturens område,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser och frågeställningar särskilt angående landskapets hållbara utveckling, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell, muntligt, skriftligt och på annat sätt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För landskapsarkitektexamen ska studenten
- visa förmåga att väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska, miljömässiga och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till människans förhållande till och nyttjande av landskapet och den fysiska utemiljön,
- visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

3.3. Preciserade mål för landskapsarkitektprogrammet, Alnarp
Inom ramen för målen i examensbeskrivningen har SLU preciserat följande mål för landskapsarkitektprogrammet i Alnarp:

Kunskaper och förståelse
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa ingående kunskaper om för yrket relevanta fackkunskaper inom naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, humanvetenskapliga och konstnärliga fält, och insikter i relevant forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa brett kunnande om landskapsarkitekturens teori och historia samt förståelse för rumsliga och arkitektoniska sammanhang i olika skalor samt kunskap om växter och andra materials förutsättningar, användning och arkitektoniska uttryck,
- visa kunskap om hur människors olika behov, upplevelse och nyttjande av den fysiska miljön påverkas av och påverkar den fysiska miljön och landskapet, och
- visa brett kunnande om planerings-, gestaltnings- och förvaltningsprocesser på olika nivåer och insikter om de branscher, organisationer, bestämmelser, normer, metoder och tekniker som är förekommande inom det område som
utbildningen avser.

Färdigheter och förmåga
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att sammanväga krav på resursanvändning, teknik, funktion och upplevelse med sociala och kulturella värden samt konstnärligt kunnande i medveten gestaltning, planering och förvaltning av olika fysiska miljöer som
t ex landskap, landsbygd, städer, offentliga och privata platser,
- i komplexa sammanhang som rör planering och gestaltning av fysisk miljö kunna identifiera och analysera möjligheter och problem, formulera alternativa förslag samt bedöma konsekvenser utifrån skilda befintliga och framtida förutsättningar,
- kunna konkretisera idéer och koncept i den fysiska miljön genom att finna information, ta fram underlag, hantera ritningar och planer, skissa och framställa arbetshandlingar både i den detaljerade och övergripande skalan,
- kunna arbeta i interdisciplinära lag samt utveckla färdigheter i att muntligt, skriftligt och grafiskt med för yrket relevanta arbetsmetoder och verktyg kunna uppnå uppställda mål, samt ha förmåga att kommunicera samtliga moment i planerings- och gestaltningsprocesserna med berörda aktörer och brukargrupper på olika nivåer, och
- ha förvärvat grundläggande kunskaper om vetenskapliga metoder och på ett självständigt sätt kunna söka ny kunskap.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa ett etiskt förhållningssätt till landskapsarkitektyrket och landskapsarkitektens roll i samhället,
- ha förståelse för motiv och ramar för fysisk planering och samhällets organisering, där demokrati och hållbar utveckling ingår som delar i värdegrunden, och
- ha förståelse för motiv och ramar för fysisk gestaltning och människors interaktion med den omgivande miljön, där jämställdhet och människors lika värde ingår som delar i värdegrunden.

4. Möjligheter till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på landskapsarkitektprogrammet med avlagd landskapsarkitektexamen uppfyller kraven på särskild behörighet att antas till fortsatta studier på bland annat följande utbildningar vid SLU:
- Utbildning på forskarnivå.

Vilka forskarutbildningsämnen som är möjliga att antas till framgår av bilaga som fastställs av Nämnden för grundläggande högskoleutbildning vid fakulteten.

5. Innehåll och uppläggning

5.1 Kurser
De kurser som ingår i landskapsarkitektprogrammet fastställs av Nämnden för grundläggande högskoleutbildning och presenteras i bilaga till utbildningsplanen som även innehåller beskrivning av kursstrukturen (ramschema). Kursernas mål och innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs.

5.2. Uppläggning
Landskapsarkitektprogrammet ges i sin helhet i de tre första åren på grundnivå och de två sista åren på avancerad nivå. Kurser på avancerad nivå kan förekomma under de tre första åren, utifrån de av regering, högskoleverk och universitetsledning fastställda ramarna. Kurser på grundnivå kan förekomma under de två sista åren, utifrån de av regering, högskoleverk och universitetsledning fastställda ramarna. Programmet utgörs av obligatoriska kurser de tre första åren och till största delen av valbara kurser de två sista åren.

Landskapsarkitektutbildningen är ämnesmässigt en bred utbildning där kunskap över flera områden ska integreras och sammansmältas för att kunna användas i en komplex och sammansatt verklighet. Inom utbildningen finns ett antal färdighetstränande kurser där träningen av helhetssyn, integrering av kunskaper samt praktiska färdigheter och moment är centrala.

Under de tre första åren erbjuds ämnesinriktade kurser såsom växtkunskap, biologi, ekologi, formlära och historia som varvas med projektinriktade kurser. I projektkurserna tränar studenten på att använda kunskaper på ett färdighetstränande och processinriktat sätt genom att analysera och hantera komplexa problemställningar samt ge uttryck för sin förståelse om rumsliga och arkitektoniska sammanhang. Skissandet är centralt som arbetsmetod och vikt fästs vid förmågan att ge fysisk form åt konceptuella idéer både i den detaljerade och övergripande skalan. Under de tre första åren tränas också relevanta digitala tekniker och hur dessa är kopplade till olika former av information.

Det tredje året avslutas med ett självständigt arbete.

Under de två avslutande åren, årskurs 4-5, omfattar kursutbudet både teoretiskt fördjupande kurser samt färdighetstränande kurser på avancerad nivå inom huvudområdet landskapsarkitektur.

Huvudområdet Landskapsarkitektur delas in i tre inriktningar:
- Landskapsgestaltning (landscape design), som innebär att med gestaltning och projektering vägleda beslut och utarbeta underlag för praktiskt genomförande av förändringar i landskapets detaljerade skala, ofta inom en nära framtid.

- Landskapsplanering (landscape planning), som omfattar bevarande och utveckling av landskapets resurser i samverkan med samhällets mål och människors uppfattning. Landskapsplaneringens frågeställningar är ofta av strategisk art, innebär en sammanvägning av olika intressen och rör beslut som har konsekvenser över en lång tidsperiod.

- Landskapsförvaltning (landscape management), som innebär att i samråd med berörda vägleda beslut och ta fram såväl principiella som praktiska underlag som rör bevarande och utveckling av landskapets resurser i en fortlöpande process.

Det femte året avslutas med självständigt arbete.

6. Examination

I varje kurs ingår ett eller flera prov. Betyg på kurser sätts med något av uttrycken U, 3, 4 eller 5 om det inte finns beslut om undantag. Kraven för kursernas betygsgrader framgår av betygskriterier som redovisas i bilaga till respektive kursplan.

Betyg bestäms av examinator utsedd av SLU. Generella regler och riktlinjer för examination och betygssättning finns i interna föreskrifter om betygssystem och examinationsrätt samt i regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU.

7. Examen

7.1 Examen som utbildningen syftar till

Yrkesexamen
Landskapsarkitektexamen enligt utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 300 högskolepoäng, med följande krav:
- 180 högskolepoäng obligatoriska programkurser enligt fastställd studieplan
- 15 högskolepoäng självständigt arbete enligt fastställd studieplan i huvudområde landskapsarkitektur på grundnivå (G2E)
- 75 högskolepoäng valbara programkurser
- 30 högskolepoäng självständigt arbete enligt fastställd studieplan i huvudområde landskapsarkitektur på avancerad nivå (A2E)
- sammanlagt skall 150 högskolepoäng av utbildningens 300 högskolepoäng klassificeras som färdighetstränande.

Obligatoriska och valbara kurser samt vilka kurser som klassificeras som kurser som innehåller färdighetstränande moment fastställs av Nämnden för grundläggande högskoleutbildning vid fakulteten och presenteras i bilaga till
utbildningsplanen.

Student som uppfyller fordringarna för landskapsarkitektexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen landskapsarkitektexamen (Degree of Master of Science in Landscape Architecture).

7.2 Övriga examina som utbildningen möjliggör
De kurser som ingår i landskapsarkitektprogrammet möjliggör även följande examina under förutsättning att SLU:s krav för generell examen är uppfyllda:
- Kandidatexamen med huvudområde landskapsarkitektur (Degree of Bachelor of Science with a major in Landscape Architecture)
- Magisterexamen med huvudområde landskapsarkitektur (Degree of Master of Science (60 credits) with a major in Landscape Architecture)
- Masterexamen med huvudområde landskapsarkitektur (Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Landscape Architecture).

8. Övrigt

8.1 Tillgodoräknanden
Tillgodoräknande av kurser från annat lärosäte, inom eller utom landet, kan göras i examen. Poängavdrag kan göras om det finns en betydande överlappning mellan de kurser som är godkända vid SLU och de kurser som studenten ansöker om att tillgodoräkna i examen. Tillgodoräknande kan inte heller göras om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.

Prövning om tillgodoräknade sker i det enskilda fallet. Efter prövning kan även motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet tillgodoräknas.

8.2 Fortsatta studier på landskapsarkitektprogrammet, Ultuna
Efter årskurs tre är det möjligt att fortsätta studierna också på landskapsarkitektprogrammet, Ultuna.

8.3 Övergångsbestämmelser
Studenter antagna till landskapsarkitektprogrammet före den 1 juli 2007 kan erhålla landskapsarkitektexamen om kraven enligt punkt 7. Examen, är uppfyllda.

Studenter som till och med läsåret 2011/2012 antagits till landskapsarkitektprogrammet, Alnarp har till och med läsår 2016/2017 rätt att erhålla generell examen i landskapsplanering.