Skriv ut utbildningplan

Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp

Omfattning:
300 högskolepoäng

Nivå:
1 - Grundnivå

Examen
Landskapsarkitektexamen

Programkod:
LY002

Ansvarig fakultet:
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgård- och växtproduktionsvetenskap

Gäller antagna från:
1.    hösten 2010    Visas nedan 
2.    hösten 2012
3.    hösten 2019
4.    hösten 2022

Bilagor

1. Beslut

Utbildningsplanen fastställdes den 30 maj 2007 av Fakultetsnämnden vid
Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap att gälla
från och med läsåret 2007/08. Utbildningsplanen justerades den 12 december
2007 och reviderades den 5 februari 2008 med anledning av Rektors beslut den
24 september och den 17 december 2007. Ytterligare revideringar har gjorts den 23 mars, den
1 juni samt 29 juni 2010 med anledning av Högskoleverkets föreskrifter beslutade den 11 december 2007, Rektors beslut den 5 oktober 2009, Högskoleverkets föreskrifter beslutade den 10 november 2009, Rektors beslut den 10 maj och vicedekanbeslut 29 juni 2010. Den senaste revideringen gäller from läsåret 2010/2011.
Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp syftar till landskapsarkitektexamen på
avancerad nivå och omfattar 300 högskolepoäng. Programmet har följande programkod:
LY002.

2. Förkunskaper och andra antagningsvillkor

2.1 Tidigare studier för antagning till landskapsarkitektprogrammet, grundnivåFör att bli antagen till landskapsarkitektprogrammet, Alnarp krävs, förutom
grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt områdesbehörighet 3:
- Matematik C
- Naturkunskap B (alternativt Fysik A + Kemi A + Biologi A)
- Samhällskunskap A
Dessutom gäller meritkurser enligt områdesbehörighet 3.

Betygskrav: i var och en av ovanstående kurser krävs lägst betyget godkänd.

Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har
motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är
också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

För tillträde till de olika kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild
behörighet som föreskrivs på varje enskild kurs.

3. Mål

3.1 Allmänna mål
I enlighet med högskolelagen (1 kap, 8 §) skall utbildning på grundnivå
”utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och
färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.”

I enlighet med högskolelagen (1 kap, 9 §) skall utbildning på avancerad nivå
”innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till
utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på
grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och
använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora
krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.”

3.2 Särskilda mål för landskapsarkitektexamen
I enlighet med bilaga till förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet skall
studenten uppfylla följande mål för landskapsarkitektexamen:

Mål
För landskapsarkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga
som krävs för att självständigt arbeta som landskapsarkitekt

Kunskap och förståelse
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt
relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa såväl brett kunnande och förståelse av landskapsarkitekturens teori och
historia som fördjupad kunskap om olika processer för gestaltning och
planering och utveckling av fysiska utemiljöer, yrkesmässiga metoder,
tekniker och material, samt om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn i komplexa sammanhang planera, gestalta,
vårda och förnya landskap och fysisk utemiljö, med hänsyn till olika krav,
särskilt samhällets mål för hållbar utveckling,
- visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod kritiskt, självständigt och
kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom
givna ramar inom landskapsarkitekturens område,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta
områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser och
frågeställningar särskilt angående landskapets hållbara utveckling, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och
modell, muntligt, skriftligt och på annat sätt klart redogöra för och diskutera
sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för
dessa, i dialog med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av
yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För landskapsarkitektexamen ska studenten
- visa förmåga att väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska,
miljömässiga och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och
samtidigt ta hänsyn till människans förhållande till och nyttjande av
landskapet och den fysiska utemiljön,
- visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och
funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att
fortlöpande utveckla sin kompetens.

3.3. Preciserade mål för landskapsarkitektprogrammet, Alnarp
Inom ramen för målen i examensbeskrivningen har SLU preciserat följande mål
för landskapsarkitektprogrammet i Alnarp:

Kunskaper och förståelse
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa ingående kunskaper om för yrket relevanta fackkunskaper inom
naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, humanvetenskapliga och
konstnärliga fält, och insikter i relevant forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa brett kunnande om landskapsarkitekturens teori och historia samt
förståelse för rumsliga och arkitektoniska sammanhang i olika skalor samt
kunskap om växter och andra materials förutsättningar, användning och
arkitektoniska uttryck,
- visa kunskap om hur människors olika behov, upplevelse och nyttjande av
den fysiska miljön påverkas av och påverkar den fysiska miljön och
landskapet, och
- visa brett kunnande om planerings-, gestaltnings- och förvaltningsprocesser
på olika nivåer och insikter om de branscher, organisationer, bestämmelser,
normer, metoder och tekniker som är förekommande inom det område som
utbildningen avser.

Färdigheter och förmåga
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att sammanväga krav på resursanvändning, teknik, funktion och
upplevelse med sociala och kulturella värden samt konstnärligt kunnande i
medveten gestaltning, planering och förvaltning av olika fysiska miljöer som
t ex landskap, landsbygd, städer, offentliga och privata platser,
- i komplexa sammanhang som rör planering och gestaltning av fysisk miljö
kunna identifiera och analysera möjligheter och problem, formulera
alternativa förslag samt bedöma konsekvenser utifrån skilda befintliga och
framtida förutsättningar,
- kunna konkretisera idéer och koncept i den fysiska miljön genom att finna
information, ta fram underlag, hantera ritningar och planer, skissa och
framställa arbetshandlingar både i den detaljerade och övergripande skalan,
- kunna arbeta i interdisciplinära lag samt utveckla färdigheter i att muntligt,
skriftligt och grafiskt med för yrket relevanta arbetsmetoder och verktyg
kunna uppnå uppställda mål, samt ha förmåga att kommunicera samtliga
moment i planerings- och gestaltningsprocesserna med berörda aktörer och
brukargrupper på olika nivåer, och
- ha förvärvat grundläggande kunskaper om vetenskapliga metoder och på ett
självständigt sätt kunna söka ny kunskap.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För landskapsarkitektexamen skall studenten
- visa ett etiskt och moraliskt förhållningssätt till landskapsarkitektyrket och
landskapsarkitektens roll i samhället,
- ha förståelse för motiv och ramar för fysisk planering och samhällets
organisering, där demokrati och hållbar utveckling ingår som delar i
värdegrunden, och
- ha förståelse för motiv och ramar för fysisk gestaltning och människors
interaktion med den omgivande miljön, där jämställdhet och människors lika
värde ingår som delar i värdegrunden.

4. Möjligheter till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på landskapsarkitektprogrammet med
avlagd landskapsarkitektexamen uppfyller kraven på särskild behörighet att
antas till fortsatta studier på bland annat följande utbildningar vid SLU:
- Utbildning på forskarnivå.

Vilka forskarutbildningsämnen som är möjliga att antas till framgår av bilaga
som fastställs av Nämnden för grundläggande högskoleutbildning vid fakulteten.

5. Innehåll och uppläggning

5.1 Kurser
De kurser som ingår i landskapsarkitektprogrammet fastställs av programutskott landskap (PUL) och presenteras i bilaga till utbildningsplanen som även innehåller beskrivning av kursstrukturen (ramschema). Kursernas mål och
innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs.

5.2. Uppläggning vid Fakulteten för landskap, trädgård och jordbruk,
Alnarp
Landskapsarkitektprogrammet ges i sin helhet i de tre första åren på grundnivå
och de två sista åren på avancerad nivå. Kurser på avancerad nivå kan
förekomma under de tre första åren, utifrån de av regering, högskoleverk och
universitetsledning fastställda ramarna. Kurser på grundnivå kan förekomma
under de två sista åren, utifrån de av regering, högskoleverk och
universitetsledning fastställda ramarna. Programmet utgörs av obligatoriska
kurser de tre första åren och till största delen av valbara kurser de två sista åren.

Landskapsarkitektutbildningen är ämnesmässigt en bred utbildning där kunskap
över flera områden ska integreras och sammansmältas för att kunna användas i
en komplex och sammansatt verklighet. Inom utbildningen finns ett antal
färdighetstränande kurser där träningen av helhetssyn, integrering av kunskaper
samt praktiska färdigheter och moment är centrala.

Under de tre första åren erbjuds ämnesinriktade kurser såsom växtkunskap,
biologi, ekologi, formlära och historia som varvas med projektinriktade kurser. I
projektkurserna tränar studenten på att använda kunskaper på ett
färdighetstränande och processinriktat sätt genom att analysera och hantera
komplexa problemställningar samt ge uttryck för sin förståelse om rumsliga och
arkitektoniska sammanhang. Skissandet är centralt som arbetsmetod och vikt
fästs vid förmågan att ge fysisk form åt konceptuella idéer både i den detaljerade
och övergripande skalan.

I kurserna på denna nivå fokuseras innehållet kring fördjupningar av kunskaper
inom tre inriktningar som samtliga finns inom landskapsarkitektens arbetsfält:
Gestaltning, planering och förvaltning. I dessa kurser tränas också relevanta
digitala tekniker och hur dessa är kopplade till olika former av information.
Det tredje året avslutas med ett självständigt arbete.

Under de två avslutande åren erbjuds ett antal valbara kurser på avancerad nivå
med inriktning på planering eller gestaltning.

Utgångspunkterna i kurserna inom planeringsinriktningen är
samhällsförändringar, natur- och kulturförutsättningar samt styrande lagstiftning.
Landskapsplanering (landscape planning) omfattar planering och förvaltning
(utveckling) av den fysiska miljön, genom koordinerig av flera
landskapsintressenter. Den teoretiska förankringen finns i planeringens,
samhällsbyggandets och kulturlandskapens historiska (dynamiska) utveckling
samt i planeringens och förvaltningens metoder och praktik. Den teoretiska
ramen härrör ur planeringsteorier, landskapsteorier, retorik, landskapsanalys och
landskapsekologi.

Utgångspunkterna i kurserna inom gestaltningsinriktningen är landskapet och
människans avsikter. Landskapsarkitektur (landscape architecture) omfattar
gestaltning av landskap, där bärande idéer uttrycks i formgivning av yttre miljö.
Materialen är terrängen, vattnet samt de växande och de byggda materialen. Den
teoretiska förankringen finns i landskapsarkitekturens och trädgårdskonstens
historia, i landskapsarkitekturens teorier och konstnärliga arbetsmetoder. Den
teoretiska ramen härrör ur designteori, arkitekturkritik, konstvetenskap och
humanvetenskap.

Det femte året avslutas med självständigt arbete.

6. Examination

I varje kurs ingår ett eller flera prov. Betyg på kurser sätts med något av uttrycken U, 3, 4 eller 5 om det inte finns beslut om undantag. Kraven för kursernas betygsgrader framgår av betygskriterier som redovisas i bilaga till respektive kursplan.

Betyg bestäms av examinator utsedd av SLU. Generella regler och riktlinjer för examination och betygssättning finns i interna föreskrifter om betygssystem och examinationsrätt samt i regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU.

7. Examen

7.1 Examen som utbildningen syftar till

Yrkesexamen
Landskapsarkitektexamen enligt utbildningsplan för
landskapsarkitektprogrammet uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända
kurser) om 300 högskolepoäng, med följande krav:
- 180 högskolepoäng obligatoriska programkurser enligt fastställd studieplan
- 75 högskolepoäng valbara programkurser
- 15 högskolepoäng självständigt arbete enligt fastställd studieplan i huvudområde
landskapsplanering eller landskapsarkitektur på grundnivå (G2E / grund C)
- 30 högskolepoäng självständigt arbete enligt fastställd studieplan i huvudområde
landskapsplanering eller landskapsarkitektur på avancerad nivå (A2E / avancerad
E)
- sammanlagt skall 150 högskolepoäng av utbildningens 300 högskolepoäng klassificeras som
färdighetstränande.

Obligatoriska och valbara kurser samt vilka kurser som klassificeras som kurser
som innehåller färdighetstränande moment fastställs av Nämnden för
grundläggande högskoleutbildning vid fakulteten och presenteras i bilaga till
utbildningsplanen.

Student som uppfyller fordringarna för landskapsarkitektexamen får på begäran
ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen
landskapsarkitektexamen (Master of Science in Landscape
Architecture).

Inriktningar
Landskapsarkitektexamen med inriktning mot design enligt utbildningsplan för
landskapsarkitektprogrammet uppnås efter fullgjorda krav enligt yrkesexamen
samt följande krav:
- godkända kurser om minst 105 högskolepoäng på avancerad nivå, varav
- godkända kurser om minst 30 högskolepoäng skall avse avancerad nivå inom
landskapsarkitektur
- godkända kurser om minst 30 högskolepoäng skall avse självständigt arbete
(examensarbete) på avancerad nivå inom landskapsarkitektur (A2E / avancerad E).

Student som uppfyller fordringarna för landskapsarkitektexamen med inriktning
mot design får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts
benämningen landskapsarkitektexamen (Master of Science in
Landscape Architecture). Det skall framgå av examensbeviset vilken inriktning
studenten följt.

Landskapsarkitektexamen med inriktning mot planering enligt utbildningsplan
för landskapsarkitektprogrammet uppnås efter fullgjorda krav enligt
yrkesexamen samt följande krav:
- godkända kurser om minst 105 högskolepoäng på avancerad nivå, varav
- godkända kurser om minst 30 högskolepoäng skall avse avancerad nivå inom
landskapsplanering
- godkända kurser om minst 30 högskolepoäng skall avse självständigt arbete
(examensarbete) på avancerad nivå inom landskapsplanering (A2E / avancerad E).

Student som uppfyller fordringarna för landskapsarkitektexamen med inriktning
mot planering får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts
benämningen landskapsarkitektexamen (Master of Science in
Landscape Architecture). Det skall framgå av examensbeviset vilken inriktning
studenten följt.

7.2 Övriga examina som utbildningen möjliggör
De kurser som ingår i landskapsarkitektprogrammet möjliggör även följande
examina under förutsättning att SLU:s krav för generell examen är uppfyllda:
- Kandidatexamen med huvudområde landskapsplanering eller
landskapsarkitektur (Bachelor of Science with a major in Landscape Planning
or Landscape Architecture)
- Magisterexamen med huvudområde landskapsplanering eller
landskapsarkitektur (Master of Science (60 credits) with a major in
Landscape Planning or Landscape Architecture)
- Masterexamen med huvudområde landskapsplanering eller
landskapsarkitektur (Master of Science (120 credits) with a major in
Landscape Planning or Landscape Architecture).

8. Övrigt

8.1 Tillgodoräknanden
Tillgodoräknande av kurser från annat lärosäte, inom eller utom landet, kan göras i examen. Poängavdrag kan göras om det finns en betydande överlappning mellan de kurser som är godkända vid SLU och de kurser som studenten ansöker om att tillgodoräkna i examen. Tillgodoräknande kan inte heller göras om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.

Prövning om tillgodoräknade sker i det enskilda fallet. Efter prövning kan även motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet tillgodoräknas.

8.2 Fortsatta studier på landskapsarkitektprogrammet, Ultuna
Efter årskurs tre är det möjligt att fortsätta studierna också på landskapsarkitektprogrammet, Ultuna.

8.3 Övergångsbestämmelser
Studenter antagna till landskapsarkitektprogrammet före den 1 juli 2007 kan erhålla landskapsarkitektexamen om kraven enligt punkt 7. Examen, är uppfyllda.