Arten förekommer i en stor del av landet. Angrepp är även iakttagna på contortatall. I norra Sverige förekommer D. butovitschi, som uppfattas som en färgvariant av den vanliga tallstekeln. Närbesläktad är den bleka tallstekeln (D. pallida).

Larverna äter både årsbarr och äldre barr. Angripna grenavsnitt mister nästan samtliga barr. Den vanliga tallstekelns larver är ljusgula med svarta prickar i rader efter sidan och har brunt huvud. Den bleka tallstekelns larver är likadant färgade men saknar svarta prickar. De lever i klungor på grenarna och angriper såväl ungskog som äldre träd.

Äggläggningen sker i juni och larverna äter från slutet av juli till slutet av augusti (ibland även i september). Fullt utvecklade larver går ned i förnan under hösten och spinner kokong. Efter övervintring förpuppas larven i maj-juni och den nya generationen steklar kläcks i juni. En del av larverna ligger kvar i diapaus under ett eller flera år.

Ståndorten tycks ha betydelse för angreppens fördelning. Ofta angrips ungtallbestånd på sandmarker nära kusten.

Fleråriga, kraftiga angrepp kan medföra att tallar dör. Risk för angrepp av sekundära arter som märgborrar.

Om inga insekter påträffas kan skadebilden förväxlas med skador förorsakade av tallmätare, tallfly och andra barrätande insekter på tall. Röda talstekeln äter inte årets barromgång (=de längst ut på grenarna).

  -  Röd tallstekel
  -  Tallmätare