Törskate orsakas av rostsvampen Cronartium pini (=C. flaccidum) och den förekommer i hela landet.
Rostens angrepp märks tydligt på äldre tallar främst genom att toppen dör. Även yngre tallar angrips, i svåra fall leder detta till omfattande död i planteringar. Contortatall verkar inte angripas. Två former orsakar törskate med likadana symptom i Sverige. Cronartium pini värdväxlar mellan tall och ett flertal örter, främst skogskovall, tulkört och pion. Utbredningen är över hela landet där frekvensen beror på lokal förekomst av mellanvärden. Peridermium pini värdväxlar ej, svampen sprids direkt från tall till tall. Utbredning framför allt i västra och norra delarna av landet.
Symptom
Vanliga symptom på ett törskateangrepp som pågått några år är en enstaka död gren eller död topp. Strax nedom den döda toppen finns ett kådindränkt mörkt stamsår. En annan vanlig symptomtyp är långsträckta, ibland flera meter, starkt kådindränkta stamsår med tillplattad såryta i en ännu levande krona. Dessa angrepp visar att kampen mellan svampen och trädet kan pågå i tiotals år.
Angreppen är även möjliga att iaktta i ett tidigt skede. På yngre träd syns angreppen som en kådindränkt förtjockning på gren eller stam. Under tidig sommar bildas svampens ljusoranga sporsamlingar som är ett tydligt tecken på infektionen. Angreppen på yngre träd leder till att grenar snörs av, eller då huvudstammen angripits, hela trädet dör. I en tallkrona förekommer ofta många småangrepp.
Biologi
Sporspridningen från tallar sker i juni i söder och i juli i norr. Från mellanvärden sprids sporer som kan infektera tall under senare delen av sommaren. Infektionen sker i barr eller ung skottvävnad. Därifrån växer svampens mycel i barken inåt grenen. Sporblåsor uppkommer på de delar av barken som svampen angrep för minst två år sedan. Mycelet växer vidare i barken inåt stammen och när svampen når runt grenen snörs den av och dör. På samma sätt kan mycelet när det når stammen snöra av toppen. Spridningen horisontellt går långsammare än spridningen vertikalt, vilket leder till långsträckta stamsår. Den här rostsvampen lever kvar i värdträdet under många år. Törgadd, tjärgadd och gadd betecknar den kådindränkta torrtoppen.
På unga tallar snörs grenar eller huvudstam av vilket särskilt i våra nordligaste län lett till mycket hög dödlighet i planteringar.
Lokal förekomst av mellanvärd, som exempelvis skogskovall, har förknippats med högre infektionstal.
Orsaksdiskussion
Tallen uppvisar olika grad av resistens. En tall som en gång visat sig mottaglig förblir mottaglig. Angreppen kan pågå länge innan de uppmärsammas och sporspridning kan då under flera år givit upphov till nya infektioner.
Den sportyp som sprider törskate från mellanvärd till tall har begränsad spridningsförmåga. Närheten till mellanvärd gör att riskerna för angrepp blir större.
Skoglig betydelse och åtgärder
Ofta angrips tallar här och där i ett bestånd, men mycket höga angreppsfrekvenser, 50% eller mer, kan förekomma i norra Sverige. Äldre träd kan överleva sjukdomen länge, men särskilt i täta bestånd och hos yngre träd leder törskate ofta till att de dör.
Vid röjning bör angripna träd tas bort.
Hårt angripna träd bör gallras bort i fröplantager och inte heller lämnas som fröträd vid naturlig föryngring..
Förväxlingar
Det är ovanligt att torr talltopp orsakas av något annat än törskatesvampen, men förväxling kan ske med barrträdskräfta, tallens knopp- och grentorka samt torkskador.
