Skadebeskrivning

Askskottsjuka (Hymenoscyphus fraxineus)

Förekomst
 

Asken angrips av den invasiva mikrosvampen Hymenoscyphus fraxineus, som orsakar askskottsjuka. Sjukdomen spreds till Sverige från Polen/Litauen. Första rapporterna om en okänd skada på ask kom från sydöstra delarna av Sverige, Öland och Skåne 2001. Då hade angrepp pågått i Polen och Litauen i ungefär 10 år, utan att skadegöraren kunnat identifieras. Redan 2006 hade sjukdomen spritts i askens hela utbredningsområde i Sverige. Till Finland och Norge kom askskottsjukan 2007. 2011 hade sjukdomen rapporterats i minst 25 länder i Europa, och här är alla askarter är mottagliga.

Symptom
 

Askskottsjukans tidigaste symptomen är brunsvarta nekroser på bladytor, bladnerver och bladskaft, som utvecklas under sensommaren. Infektionen sprids från bladskaften vidare in i årsskotten. Redan tidigt på våren blir angripna toppskott och grenar rödaktiga eller bruna som ett resultat av att innerbarken har dött. De angripna skottens knoppar slår inte ut den kommande våren. På döende skott kan en del blad utvecklas under försommaren, men de dör och hänger snart svarta. Angreppen sprids vidare i grenarna och in i stammen, och det kan bildas kräftsår på stammen. En sjuk trädkrona karakteriseras av döda kvistar som sticker ut här och där blandat med ny skottskjutning från äldre delar i kronan. I sena stadier kan friska skott vara begränsade till kronans inre del. Träd av alla åldrar drabbas.

 

Biologi
 

I Polen beskrevs 2006 den svampart som orsakar askskottsjukan, den asexuella mikrosvampen Chalara fraxinea. År 2009 föreslogs att C. fraxinea var en form av den sexuella ascomyceten, Hymenoscyphus albidus, som är en sedan länge känd saprofyt som bildar vita mycket små fruktkroppar på askens fjolårsbladskaft. Redan 2010 stod klart artbestämningen var fel och istället beskrevs den nya arten Hymenoscyphus pseudoalbidus, som samhörande med C. fraxinea. Liksom H.albidus bildar också H. pseudoalbidus vita fruktkroppar på askens bladskaft. De två svamparternas fruktkroppar ser mycket lika ut, dock tycks den invasiva arten tränga ut den saprofytiska från bladskaften, så de fruktkroppar vi ser nu är vanligen skadegörarens. År 2014 kom en namnändring igen H. pseudoalbidus ska i enlighet men rådande nomenklatur kallas Hymneoscyphus fraxineus.
Under juli-september sprids svampens sporer med vinden från fruktkropparna som bildats på fjolårets nedfallna bladskaft, till askens blad, bladskaft och årsskott, angreppsorgan, s.k. appressorier, bildas och svampen tar sig in genom bladets yta. Därefter sprider sig svampens hyfer in i blad och bladskaft och kan via bladskaftet växa in i skottet och döda innerbarken. När skadans utveckling når runt en gren/stam, dödas efter en tid den del av trädet som snörts av. Svampen har också förmåga att angripa djupare liggande vävnader och kan sprida sig inne i grenen/stammen.
Det är tydligt att askar har olika mottaglighet för angrepp av H. fraxineus. Angrepp i en askfröplantage i Skåne visar att askklonerna har olika mottaglighet, men att ingen klon är helt resistent. De mest resistenta träden har visat att de fortfarande efter minst 6 års starkt infektionstryck behåller sin resistens.

 

Orsaksdiskussion
 

Varifrån har sjukdomen kommit? H. fraxineus förekommer i nordöstra Asien på Fraxinus mandshurica och den är oskadlig där. Mandschuriska askar har troligen införts från Kina ev. till någon plantskola i östra Polen. Därifrån började sporer spridas från den mandshuriska askens bladskaft till europeiska askar och skadorna blev omfattande på några få år. De europeiska askarna har visat sig ha mycket begränsade möjligheter att stå emot denna agressiva och invasiva sjukdomsalstrande svampart.
Det här är ett exempel på vad handel med trädplantor kan leda till. Det är dessutom så att askfrön har visat sig kunna innehålla askskottsjukesvampen. Det betyder att det är stor risk för spridning av sjukdomen om frön säljs till områden som hittills är fria från sjukdomen
 

Skoglig betydelse och åtgärder
 

Många askar dör för närvarande i Sverige och hela bestånd spolieras av sjukdomen. Såväl yngre som äldre askar och såväl planterade som självföryngrade träd är drabbade. En riktad skadeinventering utfördes 2009 på de av riksskogstaxeringens ytor som innehåller ask i Götaland. Sammanlagt undersöktes 539 träd och av dem var 25% svårt skadade och 50% påtagligt utglesade.
Askar drabbade av askskottsjuka angrips också ofta av honungsskivling i rotsystemet. Det kan leda till att trädet dör snabbare än vad kronans utseende tyder på. Dessa träd med rötade rotsystem kan lätt blåsa omkull.
Eftersom vissa askar inte blir sjuka används de i flera projekt, för att få fram askar med bättre motståndskraft mot askskottsjukesvampen.
 

Förväxlingar
 

Barkkräfta på ask kan orsakas av svampangrepp orsakat av Neonectria ditissima eller av bakterieangrepp orsakat av Pseudomonas syringae. Frostskador kan likna angreppen på grenar.

Författare
  Pia Barklund


   
 

Askskottsjuka
Askstam med död innerbark.

 

Klicka på en bild för att visa
den i stort format under texten till vänster

Askskottsjuka -  - Klicka för att visa större format NEDAN
Svårt angripen planterad ask. Foto Pia Barklund

Askskottsjuka -  - Klicka för att visa större format NEDAN
Frisk och sjuk ask bredvid varandra.

Askskottsjuka -  - Klicka för att visa större format NEDAN
Askstam med död innerbark.

Askskottsjuka -  - Klicka för att visa större format NEDAN
Nya angrepp under sensommaren

Askskottsjuka -  - Klicka för att visa större format NEDAN
Döende askbestånd

Askskottsjuka -  - Klicka för att visa större format NEDAN
Sjukdomen sprider sig från kvisten in i stammen

Askskottsjuka -  - Klicka för att visa större format NEDAN
Nyligen döda skott där en del löv utvecklats men sedan dött, juni 07

Askskottsjuka -  - Klicka för att visa större format NEDAN
Ung ask med lindriga skador