Arten förekommer i hela Göta- och Svealand samt i Norrlands kustland. Utbredningen in mot fjällkedjan är ej klarlagd i detalj. Angreppen sker i såväl ungskogsbestånd som äldre bestånd. Arten angriper även contortatall.
Symptom
Larverna äter till dominerande del på fjolårsbarren. Angripna grenavsnitt mister ofta samtliga barr. Vid starka och fleråriga angrepp glesas tallkronorna ut kraftigt. De grågröna larverna sitter tillsammans i klungor om 20-40 individer på grenarna. Huvudet är blanksvart. Om larverna oroas böjer de snabbt upp främre delen av kroppen och låter en droppe kådblandad saliv tränga ut ur munnen som ett försvar mot angripare.
Biologi
Svärmning och äggläggning sker på hösten. Äggen läggs i särskilda fickor som honan "sågat" upp i kanterna på årets barr. I slutet av maj - början av juni påföljande år kläcks larverna. De äter under juni och början av juli. De unga larverna äter av barren i vilka äggen lades och dessa delvis uppätna barr brukar sitta kvar och vissna. Senare äts alla äldre barr och skotten blir helt kala. I samband med födobrist äts också årsbarr. Under sensommaren lämnar larverna träden och spinner en kokong i marken. Huvuddelen av larverna förpuppas efter några veckor och den nya generationen kläcks. En del av larverna kan dock ligga kvar i diapaus ett eller flera år.
Orsaksdiskussion
Ståndorten tycks ha betydelse för arten. Främst angrips bestånd på hedmarker och mossmarker, men angrepp förekommer också på morän- och f.d. åkermark.
Skoglig betydelse och åtgärder
Kraftiga angrepp medför tillväxtförluster. Upprepade angrepp medför att träd kan dö eller dödas av sekundära insektsarter såsom märgborrar och tallvivlar.
Förväxlingar
Vanliga tallstekeln och andra barrätare äter även årets barr.