| Förekomst |
| |
Hela landet. Främst angrips yngre gran. |
| Symptom |
| |
Under sommaren får de angripna årsbarren gulgröna tydligt avgränsade tvärband. Fruktkropparna, långsmala tegelröda dynor, börjar utvecklas på hösten. De angripna barren sitter kvar på träden över vintern, då den gula färgen i grenspetsarna kontrasterar mot snön. |
| Biologi |
| |
Granrost har en reducerad rostsvampscykel och saknar värdväxling. Livscykeln är ettårig. De späda årsbarren infekteras och gulnande partier uppkommer på barren under sommaren. I dessa utvecklas fruktkroppar och sporer som efter en vinter på trädet mognar och sprids till nya årsbarr. |
| Orsaksdiskussion |
| |
Barren är mottagliga för infektion under kort tid, vilket innebär att granar som skjuter för tidigt eller för sent i förhållande till sporspridningen inte blir infekterade. Helt friska träd bland de infekterade kan därför verka vara immuna utan att vara det. |
| Skoglig betydelse och åtgärder |
| |
Sjukdomen ger obetydliga skador, men om angreppen är mycket kraftiga kan en tillfällig tillväxtminskning bli följden på yngre träd. Äldre träd angrips i regel endast nertill. Allvarliga skador har förekommit på Picea pungens i julgransodlingar i södra Sverige. |
| Förväxlingar |
| |
Skvattramrost strax efter det att angreppet skett på de unga barren.
- Skvattramrost
|
| Författare |
| |
Pia Barklund |
