Svaveltickan förekommer i södra delen av landet, vanligast på ek men även på andra lövträd.

Svaveltickan orsakar brunröta i kärnveden. Veden antar först en brun färgton. När cellulosan och hemicellulosan brutits ner så pass kraftigt att fiberstrukturen i veden faller sönder spricker veden i tärningar. Till slut blir det angripna trädet ihåligt. Oftast syns inga tydliga yttre tecken som skulle avslöja rötskadan.

Svampen tränger sig in i trädet via skador som når in till kärnveden. Fruktkropparna är ettåriga och förekommer som sammanhängande stråk, från försommaren till hösten. Ovansidan av färska fruktkroppar är orangegul, kanten och undersidan svavelgula. Tickorna bleknar och faller i bitar under hösten.

Det är viktigt att hålla beståndet så tätt att träden blir finkvistiga och att kvistrensningen sker så tidigt som möjligt.

Svaveltickan är en av de mest skadliga rötsvamparna på äldre ekar med en brösthöjdsdiameter från 50 cm och uppåt.

Tickan kan knappast förväxlas med någon annan vedsvamp.